Intressanta diskussioner i del två av 08-fotboll 2010-09-08. Först för Ulric ett intressant resonemang kring att en tränare (Miller) måste få tid (minst ett par-tre säsonger) och hitta "sitt lag", med sina "gubbar". Men Jesper reagerar mycket sunt och supportermässigt känslosamt på den (egentligen inte alls tokiga Ulric-åsikten) med att framhäva Millers projektbetonade uppdrag i AIK (det vill säga att han ska hålla AIK kvar i allsvenskan). Sen kan han "dra åt helevete". Det var befriande sagt och inte helt oklokt menat.
----------------------
När Björn i en intervju tidigare i somras talade om att han hade en offensiv plan att tackla allsvenskans andra hälft med fick jag ett "pirr" i min mage. Mitt förtroende för Björn Wesström är mycket mycket stort. Det hade kunnat bli alldeles underbart om Björn fått chansen att göra det "på sitt sätt". Nu landade som bekant Miller i Baxters trädgård med en traktor från en annan planet. Björn fick snabbt ta sin planering i ena näven, trycka ihop den till en liten boll, bita samman och säga "ja" till Miller samtidigt som han tvingades låta sitt deformerade ark singla ner i den papperskorg styrande över honom placerat ut.
Björn verkar inte vara en bitter man. Han ser vad som finns nu och vad som kan göras och han blickar framåt. Han försöker säkert lära av Miller men att lära av någon och att därefter göra likadant är långt ifrån samma sak.
Millers tid i AIK är fel eftersom det inte finns någon direkt långsiktighet bakom ett sådant beslut. Eller? Skulle Wesström haft en mentor skulle det ha varit Baxter himself eller Rikard Norling. Inte en extern stenhård gubbe som är van vid att förfoga över ett Premier League-lag.
Jag var positiv till Millers tillträde till en början men är alltmer kritisk. Långsiktigheten och tålamodet i beslutet att ta in Miller är så svårt att spåra. Min förhoppning och känsla (vad den i detta fall nu är värd) är att vi kommer att spela i allsvenskan 2011. Och då kanske vi åtminstone borde tacka Miller för den insatsen? För även om det hade blivit mera åka av med Wesström som AIK:s sportsliga huvud är jag inte säker på om det räckt till rent resultatmässigt, under hösten. Miller kommer att kräma ur och alla som nu är med på resan kommer att vara väldigt slitna efter säsongen.
På så vis kan beslutet vara rätt. Vi kom fel in från början det här året. "Kom och ta oss": denna missgynnsam slogan. De där fyra orden som blev helt fel. Klart att folk kommer och mer än bara tar oss när vi inte har ett lika bra lag som ifjol. Och sen Eguren som ersättare för Obolo, vi hoppas att Tomi är lika bra som Örlund och att Jonsson är borta inte ska göra någon större skillnad. Jos, hej då javisst, men andra personligheter tar vid. Det blir möjligtvis lite tystare...jo, men det ordnar sig. Dynamiken blir bara annorlunda.
Jo, den blev annorlunda och inte lika intressant och ingredienserna vi förfogade över var av sämre signum och uttryck. Så läxan är att om du bakar lussebullar kan du inte ta bort saffran och russin och ersätta det med...ingenting och sen hoppas att den ÄNDÅ ska smaka likadant. Det är som att jag skulle dra på mig en Newcastle-tröja och säga att jag är Alan Shearer. Det krävs någonstans något mer.
Och sen när en av bagarna får jobb på ett konditori söderöver och den ene står ensam kvar försämras läget avsevärt. Att stå två i en smet som tillsammans kavlas ut är lättare än att själva stå vid skampålen och kepsen i handen.
- Nu hoppas vi, i detta ostrukturerade inlägg tillika resonemang, att Miller får ut det som krävs säsongen ut.
- Därefter ska AIK välja väg. Att köra ett år till med Miller funkar inte. I så fall ska han få femårskontrakt och en sommarstuga i skärgården (kanske kan få honom att inte vara konstant sur). Eller (vilket jag hoppas eftersom det känns mera hållbart/realistiskt) återgår vi till Baxterspåret. Med Björn.
Eller Rikard.
/Producenten
UK
FR
DE
ES
IT
RU
PL
CN
AR
ASIA
AU
TR
You are logged in as administrator
Kommentarer
Uppdatera
0 Till 0 0