Så har jag då roat mig med att titta till den kvartalsrapport som kom redan för fem dagar sedan, prydligt placerad mellan SM-guld och cupguld så att ingen egentligen orkade tänka på den. Självklart så var det datumet bestämt långt innan någon visste vad AIK skulle spela om den första veckan i november. Det är ingen överdrivet munter läsning, men heller ingen som gör att alla AIK:are ska vara oroliga för klubbens existens. Det som dock är tydligt är att de misstag som gjordes under den första halvan av det här decenniet, som vi trodde att vi hade lärt oss av, gjordes om när AIK återvände till Allsvenskan efter en kort sejour i källaren. Dessa misstag har fortfarande verkningar på en ekonomi som behöver förstärkas. Jag hoppas att ni orkar läsa klart det här inlägget och om något är oklart så skriv i kommentarsfältet så ska jag försöka svara.
* * * *
När man håller på med finansiella analyser tittar man mycket på tendenser. Åt vilket håll pekar siffrorna jämfört med tidigare år, och hände det något speciellt under de åren som påverkar resultatet? Förutom delårsrapporten för Q3 2009 så har jag tittat i årsredovisningen för 2008 där det finns en ganska bra sammanställning av AIK Fotboll AB:s resultat från 2003 och framåt. AIK gör en förlust om 4,6 miljoner kronor för perioden januari till september 2009. Men det säger ingenting om man inte vet vad som har hänt och vad som väntar.
Faktumet att AIK gör förlust tyder på att man tagit på sig en ekonomisk kostym som är för stor. Det man kan se i årsredovisningen är att personalkostnaderna ökade markant 2006-2008. Detta avser inte bara spelartruppen utan också övrig personal. Lönekostnaderna mer än fördubblades för båda grupperna under den perioden, och det är tydligt att verkställande direktören Annela Yderberg har för avsikt att skära bort icke-nödvändig personal. Det är inget fel i sig att lönekostnaderna ökar, men eftersom intäkterna inte ökat i närheten av samma omfattning hamnar man i ett läge där kostnaderna överstiger intäkterna. Där är AIK nu, med en kostym som inte är anpassad för den allsvenska vardagen ens ett år när vi vinner SM-guld och blir cupmästare.
Skulden för detta måste läggas på den övergripande ansvarige under den tiden, nämligen dåvaande vd:n Charlie Granfelt. Granfelts filosofi handlade om att få klubben att växa, och redan 2006 när det var många som ifrågasatte hans svällande organisation menade han att det inte var möjligt att generera ökade intäkter utan att öka organisationen. Men faktum är att den vinst som AIK gjorde 2006 hade att göra med att ledningen, med Sandro Catenacci i spetsen, gjorde allt man kunde för att minska kostnadsmassan. När AIK sedan gick upp i Allsvenskan och direkt slogs om SM-guld 2006 fördubblades intäkterna men med en spelartrupp i stort anpassad för Superettan. 2007 räddades det positiva resultatet av försäljningen av Wilton Figueiredo. AIK Fotboll har bara en gång sedan instiftandet gått med vinst i rörelsen, alltså exklusive spelartransfers, och det var för att man inte hade hunnit få storhetsvansinne.
* * * *
Vad är då intressant i Q3-rapporten om man ska jämföra med 2008? Om vi ska börja med det negativa för perioden januari till september så är det att intäkterna sjunkit. Från att ha dragit in 80,7 miljoner kronor under samma period förra året så får vi nöja oss med 75,1 miljoner i år. Den skillnaden kan nästan helt och hållet tillskrivas posten spelartransfers, där skillnaden är 5,5 miljoner sämre i år än förra året. Till det positiva kan nämnas att bolaget minskat sin kostnadsmassa med 7,5 miljoner jämfört med samma period föregående år. Man talar om färre inköpta tjänster, men vad det skulle kunna tänkas vara vet jag faktiskt inte. Jag har en känsla av att man talar om webbsatsningen som gjordes förra året, men som gick fruktansvärt fel. AIK Media har under året bestått av färre personer med endast en anställd på 40 procent. Det återstår dock fortfarande en del att göra vad gäller kostnadseffektivisering.
Totalt sett hamnade förlusten på 4,9 miljoner för perioden januari till september, en förbättring med en miljon jämfört med samma period 2008. Då ska man veta att en fotbollsklubbs starkaste tid i Sverige är fram till den 30 september eftersom det är då den mesta fotbollen spelas. Under det sista kvartalet har en klubb väldigt lite intäkter ett normalår, något som blev väldigt tydligt 2008 då AIK var utslagna ur cupen, hade tre hemmamatcher med 8338 åskådare i snitt och dessutom sparkade chefstränare, sportchef och vd. Även om det sista kanske inte är eller borde vara ett normalår. AIK gjorde 2008 en förlust om närmare 10 miljoner kronor bara det sista kvartalet.
Några sådana siffror kommer det inte att handla om i år. AIK hade i år förvisso bara två hemmamatcher i Allsvenskan det sista kvartalet, men snittade på dessa 19392 åskådare. Många av dessa är självklart årskortsinnehavare, och intäkterna för årskorten periodiseras i redovisningen ut över de 15 hemmamatcherna, men speciellt matchen mot Örebro drog ett stort antal åskådare utöver dessa. AIK har i år inte behövt göra några större förändringar på tunga poster som i fjol vilket borde visas positivt på resultatet. Lägg dessutom till en cupfinal med över 24000 åskådare där AIK får en tredjedel av vinsten, en stor merförsäljning av souvenirer som ett resultat av SM-guld och cupguld.
* * * *
Resultatet över helåret kommer med andra ord att vara klart bättre över helåret jämfört med 2008, men 2008 var å andra sidan ett exceptionellt dåligt år. AIK Fotbolls egna kapital var redan i mars nere i farligt låga nivåer. Enligt aktiebolagslagen måste detta överstiga 50 procent av aktiekapitalet. Aktiekapitalet i AIK Fotboll AB är 33,6 miljoner kronor och påverkas inte av hur det går i rörelsen, något som det egna kapitalet gör. Det egna kapitalet är samma som bolagets tillgångar minus dess skulder, och den ekvationen gav den 30 september ett eget kapital om dryga 15 miljoner kronor. AIK Fotboll AB har antagligen tvingats till en kontrollbalansräkning (en värdering av tillgångarna till marknadsvärde istället för att man värderar så försiktigt som möjligt vilket är praxis) även den här gången, precis som vid de tidigare två rapporterna. Jag är inte helt säker, men jag har för mig att man har åtta månader på sig att återställa det egna kapitalet innan bolaget tvingas till tvångslikvidering, ett sätt att skydda aktieägarnas investering. Jag vet faktiskt inte hur man har tänkt sig att lösa det problemet. AIK Fotboll lär inte vara nära att återställa aktiekapitalet förrän tidigast i september 2010 om man inte genomför en nyemission av aktier. AIK behöver inte oroa sig för elitlicensen, man omfattas av betydligt hårdare regler.
Men då stöter vi på problem igen. Man ska för det första inte göra så många nyemissioner som AIK Fotboll AB gjort de senaste 10 åren. Om man räknar med den som genomfördes när bolaget stiftades 1999 så är vi uppe i tre stycken. Närmare 100 miljoner kronor har kommit in via dessa, och över 70 miljoner är den ackumulerade minskningen i eget kapital under den tiden (förluster i bolaget, enkelt uttryckt). För det andra så går det inte bara att göra en nyemission även om det finns människor som är villiga att skjuta till pengar. Enligt Riksidrottsförbundet måste ägaren av röstmajoriteten vara en ideell förening som upplåter sin plats i seriesystemet till bolaget. I det här fallet är det AIK FF. Om då AIK FF ska behålla sin röstmajoritet måste man köpa aktier i nyemissionen, och det är där skon klämmer. AIK FF har inga pengar att köpa aktier för.
Slutligen vill jag bara ifrågasätta det faktum att bolaget inte valt att göra en reservation för den tvist man har med Skatteverket. Om man ska följa försiktighetsprincipen reserverar man denna skuld, även om man inte betalat ut något än, för att sedan ta bort den om man vinner överklagandet. Resultatet kan alltså belastas i efterhand för något man egentligen skulle betalat under den här perioden. Det är inte helt okej.
* * * *
För att sammanfatta det hela så kan man säga att det ekonomiska läget ljusnat något jämfört med 2008, och ett lyckat Champions League-kval skulle innebära att AIK åter är en välmående klubb även ekonomiskt. Men för att lyckas behöver man ta risker, och risker tagna samtidigt som man misslyckas i Champions League-kvalet kan få ödesdigra konsekvenser. Som Martin Mutumba skulle sagt; AIK behöver para. Se därför till att förnya ditt årskort så fort du kan, och dra gärna med dig någon ny till Råsunda. Här kan man undra varför AIK inte släpper årskorten till Södra och Norra på en gång för att förstärka likviditeten. Är man rädd att folk ska köpa dit för att man inte orkar vänta på att årskortsplatserna på långsidorna ska släppas? I vilket fall lär 2010 bli ett bättre år rent ekonomiskt, och där kan europaspelet ha stor inverkan. Som jag sagt tidigare är ett deltagande i Champions League värt närmare 55 miljoner kronor, och med publikintäkter kanske uppåt 80-90 miljoner.
/Youssef
Om du redan är registrerad, fyll i dina login-uppgifter och lösenord
Kommentarer
Från 0 Till 0 0