• Lampard levererar - li...

  Föregående

• Veckans lag i Premier ...

  Nästa

Så blev Chelsea ett vinnande lag under Villas-Boas

André Villas-Boas uppdrag var att skapa ett mer sevärt Chelsea.
Det gjorde han.
Det blev katastrof.
Nu har hans nya Chelsea hittat rätt. Hur han gjorde?
Han såg till att de blev gamla Chelsea.

Det var efter att André Villas-Boas fått se sitt lag förlora mot Liverpool, lagets fjärde förlust i ligan, som han insåg att han var tvungen att göra något.
Filosofin som han infört som byggde på ett aggressivt presspel, en högre försvarsslinje och mer dynamiskt anfallsspel hade lett till ett gäng traumatiska upplevelser.
* 1-3 på Old Trafford mot Manchester United efter tre insläppta på en halvlek.
* 3-5 mot Arsenal - fem insläppta mål hemma för första gången sedan 1989! - på arenan där Chelsea tidigare var oslagbart.
* 1-2 mot Liverpool, en match där Chelseas höga försvar än en gång blev avslöjat.
Trots Petr Cech bakom försvarare som John Terry, Branislav Ivanovic och Ashley Cole dröjde det till 26 november och mötet med Wolves innan Chelsea höll nollan på hemmaplan i ligan.
John Terry var en skugga av sitt forna jag. David Luíz var så vilsen att man tyckte synd om honom. Gary Neville sa att Luíz agerade som om han styrdes av en tioåring med en Playstation-kontroll i handen.
André Villas-Boas var pressad. Hans taktik som lagt grunden till framgångarna med Porto gav inte önskad effekt.
Problemet var inte att taktiken var dålig. Problemet var att den inte var anpassad till den trupp Chelsea har i dag.
Tränaren försökte slå ifrån sig:
- Den höga försvarslinjen är en missuppfattning. En missuppfattning som gjorts till propaganda vilket påverkar spelare och folk inom fotbollen som inte förstår hur den fungerar. Ingen hade problem med den höga försvarslinjen i andra halvlek mot Liverpool när vi pressade och skapade chanser, sa han.
Men det hjälpte föga när spelarnas svagheter blottlades vecka efter vecka.
Det höga presspelet passade inte lagkaptenen John Terry, som vant sig vid att få sjunka djupt och inte behöva ställas mot djupledshotande strikers. Det passade inte David Luíz som tvingades ta svåra beslut i positionsspelet och hamnade på mellanhand i var och varannan situation. Det passade inte mittfältaren Frank Lampard, vars 33-åriga ben inte längre är optimala för helplanspress. Det passade inte ens anfallaren Didier Drogba, som på grund av bollerövringarna högre upp i plan fick kortare passningar längs marken och inte längre fick utnyttja sin styrka i luften eller snabbhet i djupled.

André Villas-Boas var tvingad att göra något. Efter förlusten mot Liverpool höll han ett möte på Cobham där han erkände att han gjort ett misstag. Han berättade att laget skulle gå tillbaka till ett mindre riskfylld taktik, med en lägre försvarslinje.
Det gav ingen omedelbar effekt. Chelsea föll i Champions League borta mot Bayer Leverkusen med 1-2.
Men från bortamötet med Newcastle den 3 december har vi kunnat notera ett nytt Chelsea. Istället för att äga bollinnehavet och pressa motståndaren högt upp har laget backat ned på egen planhalva. Yttrarna har sjunkit ned i höjd med centrala mittfältet och bildat ett 4-5-1. Det är inte helt olikt José Mourinhos Chelsea.
Matchen mot Valencia i Champions League förra veckan är det bästa exemplet på hur André Villas-Boas övergett till spelidé. Chelsea hade bara 31 % i bollinnehav. Men istället för att bli otåligt och gå bort sig var man tillfreds så länge Valencia hade bollen i ofarliga lägen. Didier Drogba behövde inte pressa Valencias mittbackar av den enkla anledningen att de inte kunde sätta in bollen på ytan bakom John Terry och David Luíz.
I 3-5-matchen mot Arsenal var ytan bakom Terry och Luíz så stor att den kunde ha fått ett eget postnummer.





I diagrammen ovan från StatsZone ser man tydligt skillnaden mellan Chelsea senaste matcherna och Chelsea tidigare i höst. Brytningarna (interceptions) i matcherna mot Swansea (24 sep) och Liverpool (20 nov) skedde mycket högre upp i planen än mot Valencia (6 dec) och Bayer Leverkusen (23 nov).

Efter debaclet mot Arsenal skrev jag ett blogginlägg där jag ifrågasatte om Chelsea verkligen hade material för Villas-Boas taktik. Han hade då hävdat att "han inte skulle överge sina principer".
Tillbakagången till ett mer riskminimerande spel skulle kunna ses som en prestigeförlust för 34-åringen. Portugisen har stor press på sig. Han är jämnårig med flera av spelarna. Han har inte förtroendekapital för att "gå fel" i de centrala frågorna.
Att han åsidosatt ideologin för pragmatik är inte förvånande - det här är en resultatinriktad bransch - men likväl intressant. När han kopplades samman med tränarjobbet i Roma i våras konstaterade han att den italienska fotbollen var "för defensiv", att han "hade för revolutionära idéer för att ta ett jobb i Italien".
Nu har han själv använt sig av en catenaccio som för tankarna till José Mourinho.
Men Villas-Boas återgång har garanterat tagits emot väl av flera av spelarna. Samma lag som försvarade sig som en hönsgård mot Arsenal har nu slagit Newcastle (3-0), Valencia (3-0) och Manchester City (2-1).
- Det är managern som bestämmer. Vi försöker bara utföra det han vill, beroende på motståndet. Vi kommer att pressa i vissa matcher, sjunka lågt i andra beroende på om motståndaren har mycket boll eller inte, säger Juan Mata.
Mata sa det där efter 2-1-segern i måndags över Manchester City. Det var den senaste triumfen för Villas-Boas nya gamla Chelsea. Jag förutspådde i Euro Talk Weekend förra veckan att vi skulle få se ett lågt, riskminimerande Chelsea. I början av matchen klev de lite högre. Det straffade sig efter knappt två minuter när Mario Balotelli smet in bakom Branislav Ivanovic och gjorde 1-0.
Chelsea rättade till misstaget. De kröp längre ned, lät City ha bollen och lyckades vända till 2-1-seger.
- Vi har visat att vi står bakom managern. Att vi är som en familj, säger Juan Mata.

Ska André Villas-Boas ge upp sin filosofi för gott?
Nej. Men det handlar om pengar.
Om Roman Abramovitj vill ha ett offensivt och sevärt Chelsea som samtidigt ska bli segerrikt måste han backa upp sin manager kommande transferfönster. Villas-Boas måste få resurser att föryngra och förbättra truppen. Det är bevisat att ett högt presspel lämpar sig bäst med unga spelare som orkar springa upp och ned.
Får Villas-Boas handla spelare som passar för spelsättet, Luka Modric exempelvis, kan han mycket väl lyckas med införandet av en mer proaktiv taktik.
Tills dess bör nog nya Chelsea förbli gamla Chelsea.

___________________________________________________
Mail: kkarlsson(at)eurosport.com  Twitter: Kalle__Karlsson