• AIK-MFF 2-0: Ett haver...

  Föregående

• Träningsrapport: Vilja...

  Nästa

Träningsrapport: Allvaret

Det är något rogivande med stadionområdet på sommaren. I alla fall tills insekter och mygg börjar krypa på en.

Man märkte direkt att det här laget nyligen förlorat en viktig match. Spelarnas swagger var inte riktigt detsamma. De såg inte nedslagna ut, snarare väldigt sammanbitna och lite tagna utav allvaret. Det ser ut som om truppen nu vet att det är slut med pinsamma misstag. Det är dags att växa ett snäpp och ta på sig rollen som guldkandidat på riktigt. Spelarna såg ut att veta detta för det var en riktigt, riktigt bra träning jag bevittnade.

Jag kom dit lagom till bollövningarna började och man inledde med klassiska övningen där man är tre lag på en minimal plan. Man ska passa runt och hålla bollen inom laget på väldigt små ytor. Denna övning nöter MFF nästan varje träning och det har nog haft effekt eftersom MFF till och med när vi är som sämst (som mot Mjällby och AIK) lyckas bibehålla ett passningsspel som är lite över allsvensk klass. MFF kan oftast spela sig ur farliga situationer (även om just målvakter kanske inte ska hålla på med sånt...) och jag vågar tro att den här övningen är en av anledningarna till det.

Under övningens gång fäste jag blicken på Yago, den portugisiske mittbacken som är här för provspel. Han klarar övningen helt okej och man ser att han är en mittback skolad i klubbar där man prioriterar passningsspel och bollbehandling. Han är ingen Xavi, men tänk dig ungefär Gabriel.

Efter detta delade man upp sig i två lag och inledde en övning över nästan hela plan. Förenklat så kan man säga att man spelade tvåmålsspel utan mål och offside. Man spelade en match utan att göra mål. När man kom till lägen där man egentligen skulle avsluta så fick andra laget bollen och fick börja anfalla.

Spelarna delades upp i följande lag :

Orange:
Stenström, Nazari/Junior, Jansson, Ricardinho
Molins, Rick, Miljan, Aubynn
Asanovski, Rexhepi

Svart:
Ulrich, Yago, Daniel, Elanga
Hamad, Wilton, Pekalski, Durmaz
Ofere, Agon

Spelmässigt var lagen ganska jämna men det svarta laget var aningen vassare i det mesta. Pekalski och Wilton spelade bättre ihop än Rick och Miljan. Kruys överlag syntes inte alls i spelet. Försvaret var betydligt bättre hos de svarta. Omid Nazari som inledde träningen som mittback i det orange laget fick gå av när han kände av sin knäskada. In kom en junior istället som jag inte kände igen. Bredvid Nazari spelade Pontus som såg lite ofokuserad ut. Han hamnade fel i positionerna ett par gånger och såg lite irriterad ut ett tag.

Anfallet i det svarta laget är en intressant historia. Å ena sidan så har Ofere vissa fysiska egenskaper som gör att han alltid gör vissa bra aktioner, det blir liksom oundvikligt. Å andra sidan så går det inte att jämföra den Ofere som spelade i höst med den Ofere som valsade runt på planen idag. Jag vill inte vara en del av lynchmobb, men Ofere ser verkligen inte ut att ens försöka prestera på sin bästa nivå just nu. Han är osynlig och tar konstiga beslut i spelet.

Å andra sidan så är en sådan här övning antagligen guld värd för Agon. Jag tycker att Agons största brist är hans spel utanför boxen och i den här övningen så blir det just det han får öva på och enligt mig var han en av träningens bästa spelare. Han är hela tiden spelbar och spelar snabbt och enkelt.

Var Daniel Larsson var vet jag faktiskt inte.

Det som imponerade mest med träningen var inställningen och intensiteten. Det var längesen jag såg spelarna vara så taggade och träningsvilliga. Så fort bollen ut över sidlinjen röt spelarna till och fick igång spelet snabbt igen. Så fort det slappnades av det minsta skrek flera spelare till och fokuserade. Här ska speciellt Gische, Daniel och Elanga ha beröm för att de drog igång spelarna så fort det blev lite vekt och lojt. Ingen spelare kom undan utan det var full fokus.

Vid en situation verkade Miljan somna till och glömma bort att spelet var igång, då skriker nästan hela laget kollektivt av irritation på Miljan som genast verkar piggna till.

Efter ett tag lade man till mål och spelade då över hela plan. Lagen var detsamma fast Vinzents gick av och Roland tog hans plats. Spelet var fortfarande ganska likt. Intensivt med mycket vilja och mycket skrikade och hojtande från flera spelare. Guille kunde säga till Jansson hur han skulle spela, men samtidigt skälla lite på medspelare så att de skulle komma igång. Daniel dirigerade anfallarnas presspel från sin plats genom att skrika över hela plan.

Det såg helt enkelt väldigt bra ut.

Jag ska inte glömma att nämna att det var kanske vår egen Pep som satte tonen. I den första passningsövningen skällde han ut några spelare rejält för att de gjorde fel. Efter det var det som om allvaret sjönk in och spelarna förstod att semestern är över.

Nu får AIK känna av detta på lördag.