• Natten....

  Föregående

• Meltdown...

  Nästa

Sug på den.

I dagens "vi tycker om" svarar jag på frågan om hur februari var för MFF och visst brer jag ut mig för mycket i texten, men det är verkligen lite oroväckande att vissa saker inte riktigt sitter så som de borde göra.

Så i sann extremnördighets anda så kommer en lista med saker att oroa oss över och inte saker vi inte behöver oroa oss över:

Oroa er:

Försvaret: För att beskriva problematiken med försvaret så kan man ju måla upp det så här: Förra året var den svagaste länken i försvaret Ulrich Vinzents. Just nu är han den starkaste länken. Daniel Andersson har visserligen fått spela mittback hela försäsongen, men samtidigt så har han inte fått kontinuitet i sin partner utan det växlats mellan Halsti och Sudic mellan varje match. Och om sanningen ska fram så har ingen av de imponerat. Om någon skulle sätta en pistol mot mitt huvud nu och tvinga mig svara vem som varit bäst så hade jag antagligen sagt Halsti och han är då antagligen den som ligger sämst till att vara ordinarie. Elanga är nog en bra ersättare till Ricardinho, men i matcherna har inte övertygat och då är jag ganska snäll. Vi får inte förvänta oss stordåd från Joseph utan vi får främst hoppas på att Ricardinho blir frisk snabbt. Förhoppningsvis blir det någon form av kontinuitet nu för försvaret inför seristarten. Men det ser inte alls bra ut och det är nästan lite förvånande.

Innermittfältet: RÅP-Rick? RÅP-Ivo? Rick-Ivo? RÅP-Miljan? Miljan-Ivo? Miljan-Rick? RÅP-Wilton? Sedan Daniel försvann har alternativen blivit nästintill oändliga och även om jag tror att vi så småningom (frågan är när och efter hur många tappade poäng) kommer att lyckas hitta ett bra innermittfältspar bland de spelare vi har så är det oroande att Miljan är så långt ifrån matchform och att den spelare många hade hoppats skulle höja sig ett snäpp fortsätter vara brutalt ojämn i sitt spel. Jag menar självklart RÅP som kan blanda riktigt bra insatser med rakt igenom dåliga insatser. RÅP har faktiskt gjort det sedan han kom till MFF och förra säsongen trodde vi att det fanns en tendens till förbättring under våren, men sedan blev han precis lika ojämn som vanligt. Det går inte att lita på RÅP som en stabil kugge. Det är jävligt tråkigt för när han är som bäst så är han väldigt nyttig för laget. Rick Kruys är raka motsatsen. Han kommer antagligen aldrig att göra en dålig insats, men samtidigt så står han aldrig ut. Han har en låg felprocent och är intelligent, men vi behöver någon med spetskompetens. Därför är jag helt säker på att Rick och RÅP inte kommer fungera tillsammans, det är alldeles för uddlöst. Samtidigt som jag är säker på att de ändå kommer vara vårt ordinarie mittfältspar tills Miljan är igång på alla cylindrar.

Målvakterna: Nu börjar man bli seriöst orolig gällande Johan Dahlins rygg. Han missade faktiskt ganska många matcher ifjor och nu fortsätter hans rygg spöka. Det börjar bli riktigt farligt det här och om Dahlins rygg inte fixar sig kan vi glömma ungefär allt vad stormålvakt och kontinuitet på målvaktsposten. Dessutom så är Dusan skadad och Dejan har inte övertygat på rätt nivå än. Å andra sidan så vet jag inte när Dejan ska blomma ut och om det är någon gång han ska utvecklas och få den rutin han behöver så är det nu. Men, samtidigt, så ska vi vinna guld i år och då är det tveksamt om vi har råd med att slösa bort matcher och mål på att ge målvakter rutin.

Oroa er inte:

Yttermittfältet: Jeffrey Aubynn är i form vilket innebär att vi nu förutom Guillermo Molins (den kanske mest givna startspelaren i truppen efter Daniel och Dahlin) har Jeffrey i form, Hamad i form och Jimmy Durmaz som en joker. Dessutom knackar Asanovski på bakifrån och han kommer kämpa med Durmaz om rollen som inhoppare. Det finns tillräckligt många alternativ och spelare på kanterna för att vi ska kunna hota rejält offensivt.

Anfallarna: Trots att Wilton inte blivit särskilt hyllad så tycker jag ändå att han varit ganska stabil under försäsongen. Han gjorde okej matcher i Malaga och har varit helt okej i Sverige också. Agon har gjort mål och verkar få vara skadefri. Därför jag inte orolig om Ofarsson inte skulle prestera. Detsamma här som med yttermittfältet; det finns bredd och kvalitet så vi klarar oss.

Tränarna: Det riktiga provet kommer ju när säsongen sätter igång på allvar, men just nu känns det onekligen som om Hans Grens avsked visat sig vara fantastiskt för Roland. Äntligen lyser det en aura av auktoritet runt honom och han har en riktig assisterande tränare nu som förutom att vara klart och tydligt assisterande även verkar kunna bidra med ett annat tankesätt och dimension i taktiksammanhang.

Supporten: Det finns faktiskt inte något att anmärka på längre egentligen. Hela året kommer att vara ett 100-års firande, en ny styrelse är vald och supportrarna är nu enade i att göra det som man gör bäst: stötta. Det kommer bli ett fantastiskt stöd på stadion i år.

Sug på den genomgången.

Min totala känsla är ändå försiktigt optimistisk. Det känns som om laget har ett spel som sitter i ryggmärgen även om man ibland stressar sig bort från det i matcher som inte går som man tänkt. Det ser ändå ut som om spelarna är med medvetna om sina roller och är mer koncentrerade på att prestera hellre än att förstå vad de ska göra överhuvudtaget. De föregående åren känns det inte om pusselbitarna har varit ens nära överhuvudtaget. I år så känns det verkligen som om vi har två (stora och viktiga) pusselbitar som måste på plats och det är försvaret och målvakterna. Utöver det så är pusslet klart.

Tidigare år har vi haft kanske fem pusselbitar som inte varit på plats, men samtidigt har resten av pusslet varit fel. Vi har försökt trycka in pusselbitar i ett pussel som inte...

Ni förstår, den liknelsen började vifta loss lite för mycket.

..............................................

Någon tycker att jag hånar RÅP när jag tycker att han är lika ostabil som SJ. Det är jag helt oförstående till att man kan tycka. RÅP är extremt ojämn i sitt spel och helt omöjligt att förlita sig på om man vill ha en stabil kugge. Det är liksom inte att vara taskig när man faktiskt påpekar att RÅP:s största svaghet är att han är väldigt, väldigt ojämn.

Tycker man att det är ett hån så ska man nog rannsaka sig själv och sin intelligensnivå rejält.