Långsamt har den ekonomiska bomb som briserade för några veckor sedan försvunnit ur våra medvetanden, ungefär som självmordbombaren i Stockholm (vem kommer ihåg den idioten?).
Det räckte med en intervju på Himmelriket och lite vaga bortförklaringar för att kritiken skulle dämpas. Jag sa det redan då, när intervjun lades upp, att Jeppson är en jävel på att prata och prata kring saker utan att säga så mycket egentligen. Han är hal Håkan och svår att fånga upp i intervjuer, så inget ont om Grahn som gjorde ett riktigt bra jobb med att pressa Jeppson.
Jeppson inger självförtroende och lugn, det är positiva egenskaper. Men det är egenskaper som även Bagdad Bob visade upp och gränsen mellan att framstå som Bagdad Bob och som självsäker med koll på läget är inte alltid så klar. Oftast är det i efterhand det visar sig om man varit Bagdad Bob eller Nelson Mandela (första gången du läst de två namnen i samma mening),
Jag, och även mina redaktionsmedlemmar på Himmelriket får vara lite självkritiska då vi är många och vi är duktiga, men ändå inte följt upp den ekonomiska situationen tillräckligt bra med analyser, intervjuer och reportage.
Därför får vi ställa oss lite i skamvrån och låta Tony Ernst skina som idag levererar en fenomenal krönika i ämnet. Läs den här.
UK
FR
DE
ES
IT
RU
PL
CN
AR
ASIA
AU
TR
You are logged in as administrator
Kommentarer
Uppdatera
0 Till 0 0