Jag har varit datorlös i ett par dagar, därav en kortare bloggpaus. Att vara utan dator är på något märkligt sätt exakt lika avkopplande som det är stressande.
............................................
17 maj 2009 slog Hammarby Malmö med 1-0. Charlie Davies sista match (och mål) i den grönvita tröjan. Det var också den senaste gången innan matchen mot Landskrona i söndags som jag såg Bajen lira riktig fotboll på Söderstadion. Drygt 13 månader skulle det alltså ta innan vakuumet efter Charlie skulle fyllas med spelglädje igen.
Men bättre sent än aldrig. Det var en ren fröjd att framför allt se alla våra fem offensiva spelare på så härligt spelhumör. Det var verkligen fotboll på riktigt igen. Nästan ett spår av ett ljus i slutet tunneln. Med den inställningen kanske man rent av kan rubba Elfsborg på torsdag. Kanske, som sagt. Men tills dess njuter jag fortfarande av att jag fick se ett riktigt Hammarby på Söderstadion även i år.
............................................
Nog för att Spanien var värda segern mot Portugal, men det suger att det ska ske på ett offsidemål. Och Joan Capdevilas filmning som gav Ricardo Costa ett rött kort var årets Rivaldo. Så beter sig endast kräk...
............................................
Det är på något sätt glädjande att höra Tony Gustavsson kommentera matcherna i fotbolls-VM, han står nämligen i en klass för sig. Han är kunnig, lyhörd och ödmjuk. Dessutom har han på något märkligt sätt blivit rak och tydlig. Som en polare sa häromdagen: "Om han hade snackat så här begripligt till våra spelare hade vi aldrig åkt ur."
Samtidigt börjar Glenn Strömberg bli smågaggig. Staffan Lindeborg gör sig bäst när han kommenterar bordtennis eller simning och Chris Härenstam är (överraskande nog) bättre på bandy. Och Rit-Ola har snart ritat in sig i ett hörn. TG är med andra ord den ende som håller VM-klass.
............................................
Att Sebastian Castro-Tello sprang fram till klacken efter matchen och drog igång "Bira, bira, bira" var det slutliga beviset för vilket strålande humör spelarna var på i söndags.
............................................
På tal om bandy så är det oerhört roligt att Jonas Claesson till slut får chansen i Ryssland – som tränare. Kuzbass är dessutom inte kattskit. Stort lycka till!
............................................
När man såg Mikkel Jensen i studion inför Danmarks sista match mot Japan så insåg jag hur mycket jag faktiskt saknar vår gamle lagkapten. Personen, spelaren, lugnet, leendet. Det är svårt att inte gilla Mikkel.
Samtidigt höll jag givetvis på Japan och kände skadeglädje när Danmark blev utslagna. Det är lite svårt att förstå det där gamla "Danmarks sak är vår"-snacket när man vet att danskarna inte för en sekund skulle hålla på Sverige i ett mästerskap om de själva inte deltar. De hatar Sverige och fick således vad de förtjänade. Mikkel ser jag däremot inte som dansk, han är bajare...
............................................
Bojan Djordjic klagar på att att han och Martin Mutumba såldes mot deras vilja. Inga konstigheter, gnagare klassas väl som boskap inom handeln av djur?
............................................
TV4:s kommentatorer ligger också i en klass för sig. En väldigt gammal och trött klass.
............................................
Sedan finns det ju en riktig katt bland hermelinerna i SVT-studion: Johanna Frändén. Hjälp. Hur tänkte de där? Har hon över huvud taget sett en fotbollsmatch i verkligheten? Det känns som att min dotter skulle kunna googla fram hennes "expertkunskaper" på någon timme.
Det hade varit bättre att anlita Blondinbella istället, då kunde man åtminstone ha fått sig några goda skratt. Nu blir man istället smått generad när fröken Frändén öppnar munnen. Men det finns en sak som SVT faktiskt kan göra för att ge oss några goda skratt: låt Johanna Fränden och Tony Gustavsson kommentera finalen tillsammans. Det skulle vara ungefär som att se Bert Karlsson mot Usain Bolt på 200 meter...
UK
FR
DE
ES
IT
RU
PL
CN
AR
ASIA
AU
TR
You are logged in as administrator
Kommentarer
Uppdatera
0 Till 0 0