Borell: Var är garden, promotor Hamrén?

Visst, det har sett bra ut offensivt under Hamréns första tid. Det är motståndet som har tillåtit Hamréns nya landslag att vifta med de där tårna. Hamrén har matchat sina slagskämpar smart. Han råkade "ärva" en landskamp mot Italien, men i övrigt matchades det mot lagom lätt motstånd - Oman, Syrien, Wales, Bosnien/Hercegovina och Vitryssland - innan allvaret mot Skottland, Ungern, San Marino och nu Holland.

Under resans gång har Hamrén snackat upp sitt landslag på ett sätt som hade gjort Don King stolt och på rekordtid har han tagit sin skapelse fram till vad som marknadsförs som en titelfight. Promotor Hamréns smart matchade Sverige flyger till kontinenten för att ta sig an VM-finalisten Holland. Sverige borde inte ha något att förlora. Hollands EM-kvalfacit är så starkt att en förlust inte borde göra något och en poäng firas som en stor framgång. Men, Hamrén har siktet högre ställt än så. Hamrén har intalat sina mannar och hela nationen att det alltid är vinst som gäller för hans Sverige.

Jag vet inte varför, men mina tankar går till Ryssland-Sverige i EM-slutspelet 2008. Det blir så trots att det finns ett delvis nytt Holland som inte spelar som Holland brukat göra de senaste 30 åren. För lite drygt två år sedan kunde vi se hur svårt Sverige har när det går snabbt. Låt vara att det var ryssarna som stod för lektionen. Det handlade lik förbannat om en holländsk övning som jag inte tror kommer att ligga speciellt långt ifrån det som det delvis nya Holland kommer att prestera på Amsterdam Arena ikväll. Holland och fart mot Hamréns kanter blir inte roligt för Sverige.

Mikael Lustig och Behrang Safari. Två dyngkanter. Jag pratar såklart om de båda offensivt duktiga ytterbackarnas defensiva oförmåga. Om man gillar full fart framåt, då är vi lyckligt lottade. Om man gillar backar som vet att hålla sin kant utan att det blir problem bakåt, då har vi problem. När Hamréns nya landslag går ut i strid lyser den defensiva spelförståelsen med sin frånvaro på kanterna i backlinjen. Här och nu är Lustigs och Safaris defensiv tillkämpad, aldrig naturlig.

Hamrén har kastat handsken och dragit upp filten. I sin kalkylerade risktagning sätter han pålitlige Daniel Majstorovic och nye Andreas Granqvist på uppgiften att hålla koll på och hjälpa de båda unghästarna när de förivras sig. Det går inte att anklaga Hamrén för att inte våga. Men, det går att anklaga honom för att vara naiv.

Kristian Borell - eurosport.se