Vid den här tiden förra året rådde det för en gångs skull harmoni i Bayern München.
Laget hade visserligen förlorat Champions League-finalen mot Inter i maj, men de kom till försäsongen med dubbeln i ryggen.
Sedan började ett år som blev raka motsatsen.
Bayern inledde säsongen med två vinster på de sju första matcherna. Tränaren Louis van Gaal, geniförklarad bara några månader tidigare, började känna pressen från Bayern-hierarkin. Som alla gör.
- Det är lätt att vara tränare i Bayern - om du leder tabellen, sa Ottmar Hitzfeld en gång i tiden.
Louis van Gaal blev varse om det. Han klarade inte av att hantera det.
När trycket blev som störst gjorde han det ena märkliga draget efter det andra. Det var som om han ville utmana sin chef Uli Hoeness, testa gränser för att se hur länge det skulle dröja innan Hoeness och Rummenigge drog fram giljotinen.
Att han envisades med att spela Diego Contento var bara ett exempel.
I januari hade mittfältaren Mark van Bommel tröttnat på den egensinnige van Gaal och drog till Milan. Men draget som fick allt att rämna var att byta ut målvakten Hans-Jörg Butt mot andravalet Thomas Kraft. Att satsa på hemmasonen Kraft gick emot ledningen som arbetade för att få loss Manuel Neuer från värsta rivalen Schalke. Det blev inte heller bättre när Kraft gjorde den ena tavlan efter den andra.
Att van Gaal skulle få gå efter säsongen var klart sedan länge, Bayern gjorde tidigt klart med Jupp Heynckes från Leverkusen (en speciell situation då klubbarna slogs om Champions League-platserna).
Men i april blev läget så akut att Bayern valde att plocka bort mästartränaren omgående. Resultaten var svaga, fansen ursinniga på Hoeness och spelarna ur balans. Arjen Robben och Thomas Müller bråkade öppet på plan.
Om någon nu trodde att Bayern München skulle få lung och ro med nygamle Heynckes, trodde de fel.
Sommarens cirkus kring värvningen av Manuel Neuer har lett till många svarta rubriker. Att köpet var kontroversiellt visste vi, det protesterades vilt redan under våren. Men när affären var klar och Neuer fick ett skriftligt regelverk av Bayerns ultras att förhålla sig till (han får till exempel inte kyssa klubbmärket) slog det nya rekord. Även i en klubb som FC Hollywood.
Jag tror dock att avskyn mot Neuer kommer att lägga sig i takt med att han räddar poäng åt sitt lag.
Och med världens bästa målvakt mellan stolparna kanske Bayern äntligen får ordning i de bakre leden.
Det finns flera anledningar till att jag tror på Bayern München som ligavinnare. Inte bara det faktum att de sedan 1996 aldrig gått två år i rad utan att vinna titeln.
Först och främst är stjärnorna utvilade i år till skillnad mot i fjol då de kom direkt från VM-spel.
För det andra är Jupp Heynckes en skicklig försvarsbyggare. Hans lag spelar inte champagne-fotboll, men de är åtminstone täta. Dessutom har Bayern-ledningen förstått att det är försvaret som behöver förstärkningar. Ryktena om bud på Chelsea-Alex ser jag som mycket positivt.
Jérôme Boateng återvänder till Tyskland och är ett bra tillskott till en backlinje som är det enda frågetecknet. Köpet av Rafinha gör att Philipp Lahm får kliva över till vänsterkanten igen. En liten försvagning för Lahm personligen, men klar förbättring jämfört med försöken med Contento på vänsterbacken.
Japanen Takashi Usami, tänkt att bli ett "Kagawa-fynd" har visat fin form på försäsongen och kan bli en sensation.
Även om protesterna mot Manuel Neuer lägger sig när ligan väl sparkat igång och poängen börjat trilla in lär det dyka upp nya kriser i Bayern München. Det gör det alltid. Men jag ser ingen fara i det.
FC Bayern är en klubb som vant sig vid att det stormar. De har upplevt den ena "krisen" efter den andra, men har trots allt vunnit 9 ligatitlar på de senaste 15 åren.
Kanske är det som det gamla ordspråket lyder:
Den dumme städar och städar, genier behärskar kaos.
Kalle Karlsson - eurosport.se
Bayern Münchens värvningar:
IN: Manuel Neuer (Schalke), Nils Petersen (Energie Cottbus), Rafinha (Genoa), Jérôme Boateng (Manchester City).Takashi Usami (Gamba Osaka).
UT: Miroslav Klose (Lazio), Hamit Altintop (Real Madrid), Andreas Ottl (Hertha Berlin), Thomas Kraft (Hertha Berlin), Mehmet Ekici (Werder Bremen).



dpa
























