Zlatan Ibrahimovic lever inte i Sverige, men vi lever i Zlatan-land. På gott och ont. Mestadels på jättemycket gott. Men, det räcker inte med att "bara" ha Zlatan. Och att ha honom gör det oändligt onödigt att inte förstå och att inte få helheten att fungera.
Vi agerar likadant när vi diskuterar vem som skall tillåtas ackompanjera Ibra i Milans anfall. Vi ger oss hän i valet mellan badboy Cassano från Bari Vecchia och en Pato som både springer och spelar fel.
Vem som cirklar kring Ibrahimovic är en viktig fråga, visst. Han är en av världens absolut främsta anfallare och skall såklart ha rätt lekkamrat, så att han trivs både rent speltekniskt och mentalt. Ibra måste få känna sig viktig för det är då han är som bäst.
Det som i slutändan avgör hittar vi någon annanstans. Helheten. Mister Allegri vänder och vrider och värjer sig i Serie A och tuta-och-kör-Hamrén gör det på landslagsnivå. Jagar helheten i Zlatan-land.
I Milan handlar det om hur mittfältet skall formeras och om hur den potentiellt ganska knackiga backlinjen ställs upp. En tydlig spelfördelare på mittfältet eller inte? En mittfältare med djupledslöpandet tydligt i arbetsbeskrivningen eller inte? Mittbackar som är omistliga eller som kan tillåtas agera sjukvikarie på mittfältet eller inte? Hur spela Pirlo? Hur spela Boateng? Hur spela Thiago Silva?
Samma i landslaget. Längst fram kommer Ibra alltid att leverera. Det är viktigt att välja rätt, men inte avgörande att kreative Toivonen släpar istället för löparen Elmander. Valen på det tillbakadragna mittfältet och i backlinjen är det som avgör. Finns det någon ersättare till Anders Svensson? Räcker Lustig och Safari till som ytterbackar om du väljer att spela offensivt?
Hamrén ägnade sin första tid som förbundskapten åt att Don King-snacka upp det nya Sverige. Vi kan! Vi kan mot vem som helst! Vi kan som bäst när vi går på offensiven!
Verkligheten var en annan. Tuta-och-kör-Hamrén tryckte fast störtkrukan och tokgasade in i första heatets första kurva. Det såg bra ut på bild. Hamrén låg snyggt ... och dundrade rakt in i en vägbom. Hybris? Orutin? Det som varit så lätt att snacka om var inte lika lätt att genomföra i verkligheten.
Tuta-och-kör-Hamréns defensiv räckte inte till. Alarmet tjöt vilt. Det svenska ytterbacksspelet tvingades åka ambulans i ilfart till Hamrén-akuten och det är bara att bäva för den dag då Anders Svensson inte längre kan vara den som knyter ihop mittfältssäcken.
Eller så är allt lugnt där på andra sidan bla bla med Zlatan. Ibra pratar med Silvio om en evigt-liv-kur för Svensson, tuta-och-kör-Hamrén kommer till defensiv insikt över ett glas krispigt vitt och perfekt grillad halloumi och jag tror på Ivo Pekalski som fullvärdig arvtagare till den fantastiske Svensson på det där tillbakadragna mittfältet. Hamrén är redo för andra heatet.
Kristian Borell - eurosport.se



Scanpix























Trots alla skador är det försvaret som, tillsammans med Zlatan, håller kvar Milan i toppen,
Jämför med det svajiga fjolåret då de kunde vinna en match med 5-2 för att förlora nästa med 0-3. Inga sådana resultat nu.
Inter verkar ha tagit över den rollen.Den 08/02/2011 kl 18:55