Just efter förlusten i OS-bågskyttets andra omgång hade Petersson svårt att sortera bland känslorna. I ett hörn fanns besvikelsen, i ett annat revanschlusten.
Det är den som kan föra honom till London om fyra år, trots allt.
-Just nu skulle jag ge allt för att få gå ut och skjuta om matchen igen, säger Petersson efter förlusten med 110-112 mot otippade vitryssen Maksim Kunda.
Men chansen är förbi. Framför allt grämde han sig över två likadana träffar i sjuans fält, en i första omgången och en i den andra. Det straffade sig.
-Det handlar egentligen om att jag vill sätta pilen så bra som möjligt, men jag försöker att göra det f ö r bra. Då går jag in och ankrar för högt upp mot hakan. Det är lite av min akilleshäl.
I den första omgången, mot kanadensaren Crispin Duenas, räddade han sig ändå till särskjutning (108-108 efter matchens alla tolv pilar) och avgjorde på den andra extrapilen. Men i andra omgången lyckades han aldrig hämta in underläget som en sjua innebär.
Efter avgörandet höll Petersson, som tog ett OS-silver redan 1996, fast vid målet om att sikta på OS i London. Däremot tar han en paus från bågskyttet den närmaste tiden.
-Jag har tagit pauser tidigare också, men jag vet inte hur lång den här blir. Det kan bli ett halvår, ett år eller ett och ett halvt. Jag vet inte.
-OS-satsningen har kostat mig mycket och jag har mycket att ta igen med familj och ekonomi. Jag ligger fett minus på alla poster just nu.
TT



From Official Website

















